Modexa löser miljonprogrammets renoveringsbehov

Torgny Hellberg är vd för Modexakoncernen och Kasper Nilsson är vd för Modexa Bad & Stam.

Renoveringsbehovet av våra fastigheter byggda under det så kallade miljonprogrammet under 60- och 70-talet är stort. Stammarna har i det flesta fall tjänat ut sedan länge och i farans riktning ligger att många av lägenheterna inom en snar framtid kommer att drabbas av kraftiga fuktskador.

Att arbetet med att lösa det här problemet under många år skjutits på framtiden är i sig inte så konstigt. Kostnaderna för att byta ut kök, badrum och stammar är höga. Dels för själva byggkostnaderna, men också för att det med traditionella byggmetoder oftast krävs att hyresgästerna har ett alternativt boende under tiden som renoveringarna sker. Dessutom kan det bli problem att få hyresgästerna att bo kvar eftersom renoveringarna inte sällan innebär att hyrorna höjs rejält. Men förr eller senare måste ändå något göras om inte husen ska rasa samman.

Modexa har specialiserat sig på köks- och badrumrumsrenoveringar och de erbjuder ett alternativ där hyresgästerna kan bo kvar både under och efter renoveringen. Modexa har också konstaterat att om man ska renovera miljontals badrum som på sin tid tillverkades industriellt måste renoveringen också ske industriellt.

– Modexa Kök & Förvaring har funnits sedan 1993, sedan 1998 i den här konstellationen. Vi omsätter ungefär 250 miljoner kronor, säger Torgny Hellberg som är vd för Modexakoncernen. Företaget inriktade sig bara på köksrenoveringar fram till för två år sedan. Då startade vi ett dotterbolag, Modexa Bostadsförädling med inriktning på att renovera hela bostadsområden med vår metod. Det är ett rent kunskapsbolag som ska jobba med förstudier och att motivera marknaden att satsa på vårt upplägg. I våras, när vi köpte företaget Addera av NCC, startade vi vårt andra dotterbolag, Modexa Bad & Stam som ska jobba med badrumsrenoveringar. Det är det bolaget som är stationerat i Katrineholm.

– Modexa har en fabrik i Västerås för tillverkning av köksluckor. Här i Katrineholm bygger vi stålprofilerna som bär upp badrummet. Vi lägenhetspackar vilket innebär att vi gör en besiktning av badrummet på plats i fastigheten och sedan förbereder vi resten här i Katrineholm där vi packar allt som behövs i containrar. Allt monteras sedan på plats av våra egna montörer. Förutom jag själv är vi åtta stycken som jobbar här i Katrineholm, berättar Kasper Nilsson, nyutnämnd vd på Modexa Bad & Stam.

– Vi räknar i vår plan med att vi ska vara 150 i Katrineholm inom fem år, men då inkluderar det montörerna. I Västerås är vi i dag drygt 50 anställda. Vi hade 21 procents tillväxt förra året och vi räknar med samma utveckling där som här. Förutom på de två orterna finns vi också i Borås där huvudkontoret ligger, samt i Stockholm, Malmö och Göteborg, säger Torgny Hellberg.

– Modexa har hållit på länge med kök och industriellt tillverkar vi i dag 12 000 kök per år. För oss är det är ingen skillnad med badrum. Idén är även där att låta hyresgästerna bli kvar under ombyggnationen. Läget var akut redan för tio år sedan. Efter det har det inte hänt någonting. Marknaden är enorm, 800 000 badrum har ett behov av renovering och för 300 000 av dem är behovet omedelbart, säger Kasper.

Metoden innebär att man inte behöver riva ut väggar och bila upp golv utan det nya badrummet byggs upp innanför det gamla. Vinsten ligger inte bara i att man slipper ordna evakueringslägenheter eller baracker som kan husera hyresgästerna under renoveringen.

– Hittar man fuktskador när man börjar riva i väggarna och golvet måste man avfukta. Då står bygget still i kanske fem veckor och kostnaderna kan bli enorma. Med vår metod kan man jobba vidare och avfukta under tiden. Det går givetvis fortare att åtgärda problemen om man jobbar industriellt jämfört med traditionell hantverks- och byggteknik. Vi vill fylla glappet mellan den industriella utvecklingen och byggutvecklingen, säger Torgny.

– När jag satt som beställare på Botkyrkabyggen undrade jag varför ingen tänkte i de här banorna. Men det är bråttom att komma igång. Så snabbt som man byggde husen kommer man inte att kunna renovera dem. De här husen är utskällda, men vi har sett att de är i bättre skick än vad man trott, säger Kasper, som vill ta miljonprogrammens fastigheter lite i försvar.

– Nu när man renoverar och lyfter husen blåser man ur allt, men det är inte nödvändigt eftersom husen är välbyggda. Faktum är att man bygger sämre i dag än vad man gjorde på 60-talet. Nackdelarna då låg mer i miljöaspekterna på det material man använde, eternit och sånt. Men det är först när man börjar röra i det och tar bort det som det blir farligt, så låt det sitta kvar.

Problemen med 60-talshusen har varit kända länge, men nu har husen byggda under 70- och 80-talen hunnit ifatt så det är verkligen en marknad som växer.

– Vår idé är att utgå från vad fastigheten har och vad människorna som bor i den behöver, säger Torgny.

– Vi är ute och missionerar lite för vår idé och vårt upplägg, säger Kasper. Renoveringsprojekten i dag är inte ekonomiskt hållbara för fastighetsägarna. Om man bara kan höja hyrorna till en begränsad nivå för att folk ska ha råd att bo i husen, så måste man jobba utifrån de förutsättningarna. Fastighetsägarmentaliteten är att man bygger utifrån sina egna och husets behov. Man bockar av en lista, när man ändå rest byggställningarna så gör man så mycket man kan. Och kostnaderna skenar iväg. Vi vill jobba mer med mjuka värden och lösa problemen på för hyresgästerna bästa sätt. Ta det i en takt de har råd med.

– Blanda inte in hyresgästerna säger fastighetsägarna till oss när vi planerar en köks- eller badrumsrenovering. Men det är precis det vi vill göra, kommenterar Torgny.

– Ur hyresgästernas perspektiv är det inte det tekniska som är svårt. Det är de mjuka värdena som avgör om det blir ett lyckat projekt eller inte, säger Kasper Nilsson.

– Vi frågar oss alltid vem vi har som kund, och det är den som bor i fastigheten även om det är fastighetsägaren som beställer, avslutar Torgny Hellberg.